Rankningslistor

Rankningarna ämnar förenkla och klargöra en komplex verklighet genom att mäta ett batteri med indikatorer vilka ofta resulterar i ett aggregerat värde som skall återspegla någon aspekt på lärosätenas kvalitet i den bedrivna utbildningen eller forskningen.

Bibliometriska indikatorer är relevant i föreliggande kontext då de ibland ingår som en indikator på forskningens slutresultat. Rankning av universitet och högskolor har vuxit kraftigt under de senaste åren och ett flertal rankingsystem med både internationellt och nationellt fokus existerar idag. Företeelsen motiveras ofta genom att det ger studenter kännedom om kvalitetsskillnader mellan lärosätena och därmed fungerar som beslutsinformation när val skall göras angående var de skall studera. Resultaten av rankningarna anses också kunna stimulera till konkurrens mellan de olika lärosätena och utgöra en drivkraft i kvalitetsutvecklingen av den högre utbildningen.

En stringent definition av rankningsystem låter sig svårligen göras då skillnaderna dem emellan är mycket stora. Nedan är dock några vanligen framförda beståndsdelar som karakteriserar systemen.

• De utgörs av en samling indikatorer. Det kan röra sig om kombinationer av olika input-indikatorer (till exempel antal lärare och intäkter) och output-indikatorer (till exempel genomströmning eller volym på den vetenskapliga publiceringen).
• Indikatorerna avser mäta kvalitet. Explicit eller implicit betraktas lärosätena i toppen vara bättre än de i botten. Därav följer att indikatorerna mäts för att fånga begreppet kvalitet. Emellertid existerar ingen allmängiltig definition på kvalitet av den högre utbildningen och av den bedrivna forskningen. Valen av indikatorer är därför starkt varierande och olika tolkningar kan föreligga med avseende på vad en given indikator egentligen mäter.
• Rankingsystemen beskriver olika typer av enheter. Det kan gälla lärosäten som en helhet, olika enheter inom lärosätena, vissa typer av lärosäten eller utbildningsprogram. Mest kända är de rankingsystemen som opererar på nivån lärosäte.
• Indikatorerna viktas ofta samman till ett aggregerat resultat. Indikatorerna viktas efter systemkonstruktörernas uppfattning om vilka som är viktigast och därmed bör väga tyngre i det sammanfattande måttet. Ibland redovisas dock varje indikator för sig med syftet att skapa en mångdimensionell rankning.
• Rankning innebär en rangordning av de ingående enheterna. Enheterna placeras relativt till varandra och konkurrerar således om den högsta placeringen. Det är alltså sällan frågan om att resultaten relateras till absoluta kriterier eller mot en på förhand definierad kvalitetsstandard.

Man bör emellertid vara medveten om att det finns en omfattande kritik av rankninglistor vilken är relevant för ovanstående urval. Vanligaste invändningen är att valet av indikatorer och därmed den definition på kvalitet som ett givet rankningssystem arbetar med inte är valid, att de har valts på grund av lättillgänglig data och inte på basis av något välgrundat teoretiskt resonemang. De olika metoderna för viktning av de aktuella indikatorerna anses ofta vara arbiträr och metoderna kritiseras för att vara allmänt orobusta vilket kan medföra orimligt stora förändringar för ett lärosäte mellan två år. Skillnaderna mellan lärosätena avspeglar vidare inte med nödvändighet någon skillnad med avseende på statistisk signifikans.