Högskolebiblioteket

Mina lån

Logga in för att låna om eller se reservationer.

ååmmddxxxx

Glömt PIN-koden? Se information.

Källor och deras användningsområden

Vill du enbart hitta en definition, orientera dig i ett ämne och veta vilka de viktigaste teorierna inom ett visst område är? Du kanske är ute efter statistiska uppgifter? Eller så vill du veta vad som skrivs av forskare inom ämnet?

Det finns olika typer av källor som innehåller olika typer av information. Det är därför viktigt att veta lite om de olika källorna och i vilka fall man bäst kan använda dem. Nedan ges en presentation av dessa:

Lexikon (ordböcker)

I dessa hittar du framförallt definitioner och förklaringar av olika termer. I många fall är det nämligen mycket viktigt att ha klart för sig den gängse definitionen, dvs vad som ryms i ett begrepp. Det finns lexikon av både generell och specifik karaktär. I de sistnämnda hittar man framförallt sådana fackord som oftast inte används utanför just det ämnesområdet.

Exempel:

Uppslagsverk

Uppslagsverk kan precis som de mer kortfattade lexikonen ge grundläggande definitioner av olika begrepp. Men de har mer utrymme för en detaljerad genomgång av ämnet vilket innebär att man kan få information om dess centrala teorier och författare. Varje uppslag kan ibland även innehålla en lista med ett urval av källor för vidare läsning. Detta innebär att uppslagsverken ger en god första introduktion till ämnet. I likhet med lexikonen finns det både allmänna och ämnesspecifika uppslagsverk.

Exempel:

Handböcker

Med handböcker avses i det här fallet teoretiska översiktsverk, inte praktiska handledningar. Handböcker erbjuder ofta en samling av översiktsartiklar inom olika aspekter av ett övergripande område. Syftet är att man, precis som när det gäller ämnesspecifika uppslagsverk, ska kunna läsa in sig på ett område, få kännedom om de olika teorierna som används inom den forskningen, de viktigaste författarna samt få en bra referenslista över de viktigaste bidragen (böcker, artiklar etc.) inom ämnet. Man får också på så sätt en orientering i de olika termer och begrepp som används. Detta innebär att denna typ av publikationer är en mycket bra startpunkt och kan även fungera som en genväg till viktiga originalkällor.

Exempel:

Böcker

I det här sammanhanget menas vanligtvis fackböcker av antingen orienterande karaktär, som till exempel introduktioner skrivna för universitetsstuderande, eller böcker som ibland även driver egna, nyskapande teser. I och med att böcker är mer omfattande än de ovanstående publikationstyperna så kan författaren vara mer utförlig. Böcker av det här slaget innehåller däremot ofta inledande bakgrundskapitel som kan tjäna som bra översikter. Det finns även mycket referenser som man kan ha nytta av. Man bör dock ha i åtanke att det kan ta lång tid att skriva en bok och få den publicerad vilket innebär att vissa faktauppgifter kan ha blivit inaktuella.

Exempel:

Avhandlingar och uppsatser

Avhandlingar skrivs av forskarstudenter för att avlägga en licentiat- eller doktorsgrad. Syftet är dels att visa att de behärskar tidigare forskning inom det område de skriver om, dels att bidra med egen ny kunskap inom ämnet. Denna typ av publikationer är således bra när det gäller översikter av ett ämnes tidigare forskning samt att de därtill innehåller mycket referenser som man kan följa upp. De kan ibland bestå av flera bidrag, som till exempel artiklar som publicerats i tidskrifter. De kallas då för sammanläggningsavhandlingar. Avhandlingar hittas i bibliotekskataloger men är ofta tillgängliga via nätet. Dock kan det sistnämnda skilja sig när det gäller t ex svenska och utländska avhandligar. I bibliotekskatalogers beskrivningar av avhandlingar står det Diss., vilket är en förkortning av ordet dissertation.

Uppsatser skrivs av högskole- och universitetsstuderande, framförallt på kandidat- och magisternivå. Dessa har inte lika hög status som licentiat- och doktorsavhandlingar. De kan dock fungera som en källa till annan litteratur inom ett ämne. Uppsatser kan man ibland hitta i bibliotekskataloger men det är nuförtiden vanligare att de enbart sparas i elektronisk form. Bland annat kan man hitta dem i databaser som DiVA och Uppsök.

Forskningsrapporter

Rapporter kan ses som avrapportering av en forskares pågående forskning eller ett nyss avslutat forskningsprojekt. De publiceras oftast genom en institution på en högskola eller ett forskningsinstitut och har en mycket snabbare publiceringsperiod om man jämför med till exempel vanliga böcker eller tidsskriftsartiklar. I likhet med avhandlingar, fast inte i så omfattande grad, kan rapporter innehålla både en forskningsöversikt och referenser till tidigare forskning. Forskningsrapporter finner man i bibliotekskataloger men är ofta också tillgängliga via nätet.

Konferenstryck

När forskare deltar i konferenser är det för att presentera sin forskning för kollegor inom samma område, ofta i internationella sammanhang. De bidrag som de då skrivit inför konferensen publiceras i så kallade konferenstryck (conference proceedings) som kan liknas vid böcker eller samlingsvolymer. De kan, i likhet med rapporter som beskrivits ovan, ge en bra översikt av ny forskning. Konferenstryck kan ibland vara lite svårare att få tag på men hittas ofta i bibliotekskataloger eller är fritt tilgängliga via nätet.

Exempel:

Tidskriftsartiklar

Tidskriftsartiklar kan publiceras i olika typer av tidskrifter, till exempel facktidskrifter eller så kallade vetenskapliga tidskrifter. De är kortare till omfånget än de ovanstående publikationstyperna. För mer ingående defintioner av olika typer av tidskrifter, se guiden Vad är en vetenskaplig artikel?

Här ska vi framförallt ta upp de vetenskapliga tidskriftsartiklarna. De ska presentera nya forskningsresultat eller nya teorier. Ofta vänder de sig till en internationell forskningspublik, vilket betyder att de flesta är på engelska. De brukar anses ha det största vetenskapliga värdet av all vetenskaplig publicering. Det beror mycket på att de, innan de kan publiceras, måste genomgå en granskningsprocess av andra forskare inom ämnet, en så kallad 'peer review'-process. Denna typ av artiklar är mycket värdefulla då det är här som mycket av de nya rönen publiceras och är därför viktiga att ha med i sin egen forskning. I likhet med avhandlingar och rapporter m.m. så ger de en bra översikt av tidigare forskning men även viktiga teorier och metoder inom ämnet. Vad man bör ha i åtanke är att tiden mellan skrivandet av artikeln och publiceringen kan vara uppåt två år vilket gör att vissa faktauppgifter kan ha blivit inaktuella.

Tidskriftsartiklar kan man söka efter i referensdatabaser och fulltextdatabaser. Då förlagen som publicerar dessa tidskrifter är kommersiella så kan man inte, med vissa undantag, hitta dem fritt tillgängliga på Internet. Högskole- och universitetsbibliotek har som regel tillgång till ett stort antal av tidskrifter både i tryckt och elektronisk form. Genom fulltextdatabaser kan man läsa artiklarna direkt på datorn. I en referenslista kan man urskilja en artikel på följande vis. Tidskriftens namn står i kursiverad stil.

Exempel:

Dagstidningsartiklar

Då dagstidningsartiklar är skrivna av nyhetsjournalister och inte forskare så bör man vara försiktig med att använda dessa artiklar i sin egen forskning. Däremot så är de utmärkta när det gäller att snappa upp ny forskning genom att man följer upp källan. De är även en bra källa till pågående debatter och kan ibland även tjäna som primärmaterial, dvs då man till exempel studerar själva opinionsbildningen i nyhetsmedia. Nyhetsmedia är lätt att följa på nätet men det finns även fulltextartikelarkiv som du har tillgång till genom biblioteket.
Exempel på artikelarkiv:

Offentligt tryck

Med offentligt tryck menas vanligtvis sådana publikationer som lagar, riksdagstryck (propositioner, motioner, utskottsbetänkanden osv) och offentliga utredningar som Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien (Ds). De finns ofta i tryckt form och hittas i bibliotekskataloger men är numera också tillgängligt via nätet, t ex på Riksdagens och Regeringens hemsidor.

Statistik

Statistik tjänar som bakgrund till mycket forskning, till exempel om man vill veta hur många som var arbetslösa i Sverige mellan 2000 och 2007 och könsuppdelningen dem emellan. Det kan även gälla sådana skilda saker som datoranvändning, trafikolyckor, import och export av olika varor, bostäder, demografi m.m. Ofta har man ett behov att spegla olika variabler, som i exemplet om arbetslösa ovan. Varje land brukar ha en eller flera statistiska myndigheter och i Sverige är det framförallt Statistiska centralbyrån (SCB) som sköter insamling och behandling av statistisk data. Men det finns även andra myndigheter som SCB har hjälp av i detta arbetet. Stora organisationer som Förenta Nationerna, OECD och EU samlar in data på internationell nivå. Det man alltid bör ha i åtanke är att man måste inta en kritisk hållning när man tolkar statistiska uppgifter då orsakerna bakom siffrorna är en analys- och tolkningsfråga. Statistiska publikationer finns i tryckt form och hittas i bibliotekskataloger men det är vanligare, och dessutom mer praktiskt och funktionellt, att ta fram statistik genom databaser.
Exempel på databaser:

Se även bibliotekets ämnesguide Statistics and Data for Economics and Business Studies.

Företagsinformation

Med företagsinformation i det här sammanhanget menas vanligtvis finansiell, organisatorisk och geografisk information om företag. Sådan information kan gälla ett enstaka företag eller ett urval av olika företag inom, låt oss säga samma bransch, region eller storlek. I viss, framförallt företagsekonomisk, forskning kan man behöva selektera ut sådana variabler när man vill skicka ut enkäter eller dylikt. Inom företagsvärlden är det vanligt att man behöver göra omvärldsanalyser för att få en bild av den konkurrerande marknaden. Sådan här information kan delvis finnas gratis tillgänglig via nätet men det är framförallt sådan typ av information som man måste betala för om man vill ha tag på den. Högskole- och universitetsbibliotek kan dock ofta ge tillgång till ett urval denna typ av databaser.
Exempel på databaser:

Patent

Ett patent ger innehavaren ensamrätt att utnyttja sin uppfinning eller produkt kommersiellt i upp till 20 år. Därför kan man behöva kontrollera vad som redan finns patenterat. Det finns en mängd patentdatabaser där man kan söka fram olika produkter och i många fall få fram ritningar m.m.
Exempel på patentdatabaser:

Läs mer om patent.

Standarder

Standarder är beskrivningar, regler (normer)  och rekommendationer för upprepad användning, ofta i tekniska sammanhang men även inom andra områden. Det kan till exempel gälla mått och dimensioner på skruvar och muttrar, miljövänlig och energibesparande produktion och kvalitetssäkrade processer. Syftet är att man ska hitta ekonomiska och praktiska lösningar på återkommande problem. En välkänd internationell standard är ISO-standarden. I Sverige är det SIS (Swedish Standards Institute) som jobbar med standarder på nationell nivå. Standarder publiceras både i tryckt och elektronisk form men är vanligtvis inte gratis tillgängliga för allmänheten. Biblioteket brukar dock beställa in de standarder som vi inte har i tryckt form till studenter och personal. Söka efter standarder kan man dock göra fritt i olika databaser.
Exempel på databaser:

Instuderingsfrågor

  • Vad är skillnaden mellan en vetenskaplig tidskrift och en branschtidskrift?
Dela |

Texten granskad / uppdaterad 2011-03-04

| Sidansvarig: Mattias Lorentzi