
För många eller för få träffar? Med följande söktekniker kan du få ut mer av dina sökningar.
Med Google kan man ofta söka med gott resultat. Därför är det lätt att tro att informationssökning är något som alltid går snabbt och lätt. När du söker i de databaser som du når via biblioteket krävs dock både tid och kunskap. I gengäld kan du göra mer precisa sökningar och nå material som sökmotorerna inte hittar.
Det som här beskrivs är grundläggande för i stort sett alla databassökningar. Har du förstått logiken bakom en sökning kan du snabbt sätta dig in i varje ny databas du ställs inför. Ta dig därför tid att verkligen förstå det som följer.
En sökning är en matchning av ord. Du anger ett eller flera sökord och får svar på om dessa ord finns i den informationsmängd du söker i. De flesta sökverktyg har ett underförstått OCH mellan sökorden. Anger du två sökord får du endast träff på de dokument som innehåller båda orden.

Det som händer när man skickar iväg sökningen i exemplet är att man ber databasen att returnera de träffar där ordet politik OCH ordet demokrati finns med - inga andra dokument. Hade sökningen endast gjorts på ordet politik, hade även det övre vänstra dokumentet kommit med.
I många databaser kan man välja att sätta ett ELLER mellan sökorden. Om vi tillämpar det på vårt exempel (se nedan) söker vi efter dokument som antingen innehåller ordet mutor ELLER ordet bestickning. Operatorn ELLER använder man för att öka träffmängden och är framför allt användbar när man vill söka på flera synonyma sökord.

Förutom att tänka på vilket sökord du väljer behöver du vara medveten om i vilken form du skriver ordet. Om du vill hitta publikationer om exempelvis massmedier är du troligen även intresserad av publikationer där orden "massmedia" eller "massmediala" förekommer. Istället för att göra tre olika sökningar kan du i detta fall använda dig av trunkering. Nedan visas en sådan sökning. Sökordet "massmedie*" ger träff på alla dokument där ordet "massmedi" finns med, oavsett vilken ändelse ordet har.

I många databaser kan kan trunkeringstecknet användas även i början av eller i mitten av ett ord. När det används i mitten kallas det i de engelskspråkiga databaserna ofta för wildcard.
Vanligen använder man en asterisk (*) för att trunkera, men andra tecken som exempelvis frågetecken (?) kan också förekomma. Dessutom används ibland olika tecken beroende på om de skrivs inne i eller i slutet av ett ord. Läs hjälptexterna i respektive databas för att se vad som gäller.
Det kan vara bra att känna till att Google har en form av automatisk trunkering. Det vill säga att en sökning kan ge träffar på andra varianter av ett ord än det du sökt på. I bibliotekets databaser måste du däremot i regel själv trunkera för att få med flera former av ett ord.
Vilka sökord du väljer är helt avgörande för sökningen, men du bör också vara medveten om vilken informationsmängd du söker i. Söker du i hela dokumenttexten eller endast bland titlar, författare och annan data som beskriver dokumentet?
Sökning i hela dokument brukar kallas fritextsökning eller sökning i fulltext. Ett typiskt exempel är Google. När man söker i hela dokumenttexten kan man använda detaljerade ord som förekommer inne i texten.
Söker man däremot i den data (metadata) som beskriver dokumentet, kan man inte vara lika detaljerad. Ett exempel är bibliotekskataloger med tryckta böcker, där det inte är möjligt att söka i böckernas innehåll utan endast i den metadata som beskriver böckerna.
En speciell form av metadata är ämnesord (eng. subject headings). Ämnesorden kan man ha stor nytta av när man söker. De beskriver innehållet i en publikation. Läs mer om ämnesord i guiden Att välja sökord.
Om du söker bland tusentals eller miljontals publikationer är du beroende av olika tekniker för att avgränsa sökningen. Här är de vanligaste sätten.
Genom att sätta två eller fler ord inom citationstecken får man endast träff i de fall orden står i exakt följd. Denna teknik fungerar i de flesta databaser. Exempel: "tredje världen".

Ofta finns ett avancerat eller utökat sökformulär där man kan välja vilka av databasens fält man vill söka i. Sökningen i exemplet till höger ger bara träffar på dokument där sökorden economic development förekommer i titeln.
Sökning på databasens egna ämnesord (eng. subject headings) ger precisa sökningar. Ibland kan man bläddra bland ämnesorden för att se vilka som används. I exemplet visas en alfabetisk listning av ämnesorden i bibliotekets katalog med början på ordet informatik. Notera hänvisningen till ämnesordet knowledge management från information management. Vill man i bibliotekskatalogen hitta publikationer om information management ska man alltså istället söka på ämnesordet knowledge management.

I vissa fall kan man välja bland ett antal givna ämnesområden. Exemplet är hämtat från databasen ScienceDirect.

Sökning på till exempel endast tidskrifter eller avhandlingar.
Om man exempelvis endast vill ha material publicerat de tre senaste åren.
Var uppmärksam på hur sökresultatet presenteras. Träfflistan är i regel sorterad på publiceringsdatum eller efter relevans. Relevans innebär att databasen har ett automatiskt sätt att räkna ut vilka dokument som är relevanta utifrån din sökning. I vetenskapliga databaser är standardinställningen i regel publiceringsdatum, men man kan ofta byta till sortering efter relevans. I Google, däremot, har man endast möjlighet att se träffarna sorterade efter relevans.
Om du i Google klickar på Avancerad sökning får du tillgång till flera användbara tekniker för att avgränsa sökningen.
Instuderingsfrågor