Sökverktyg - en översikt

När du formulerat ditt sökproblem och tänkt igenom vilken information du behöver är det dags att välja sökverktyg.

Sökverktygen kan vara av olika karaktär och kräva olika sökmetoder. Var medveten om att du kommer att få olika sökresultat beroende vilket verktyg du väljer och hur väl du kan anpassa din sökning till verktygets innehåll och struktur. De vanligaste sökverktygen kan delas in i olika grupper. Vissa kan passa in på fler än en av de beskrivna typerna nedan.

Bibliotekskataloger

Bibliotekskataloger innehåller information om de böcker och rapporter biblioteket har tillgång till. Böckerna beskrivs med kortfattade bibliografiska uppgifter och ofta läggs några utvalda beskrivande ämnesord till varje post. Man söker inte i bokens hela text och måste därför vara extra noggrann i valet av sökord. Ta gärna hjälp av databasens ämnesordsindex för att identifiera lämpliga sökord.

Exempel

• Högskolebiblioteket i Jönköpings katalog  
• LIBRIS, svenska forskningsbiblioteks gemensamma katalog

Fulltextdatabaser

Fulltextdatabaser innehåller hela böcker, rapporter och artiklar i digitalt format. Det gör det möjligt att söka i hela textinnehållet till skillnad från en katalog eller referensdatabas som bara innehåller kortfattade bibliografiska uppgifter. En annan viktig skillnad är att innehållet inte är platsbundet, utan kan nås från vilken dator som helst, förutsatt att man har rättigheter att använda databasen (för användare vid Högskolan i Jönköping gäller att man har ett giltigt datorkonto). Även i fulltextdatabaser har man många gånger stor hjälp av databasens egen ämnesordslista, benämnd thesaurus, subject index, headings eller annat.

Exempel
Artikeldatabaser: ABI/Inform, Academic Search Elite, Science Direct med flera.
E-boksdatabaser: ebrary, Safari Books Online, Oxford Reference Online med flera.

Referensdatabaser

Referensdatabaser innehåller referenser till olika typer av dokument, men inte dokumenten i fulltext. Dokumenten är ofta väl beskrivna med mycket information och innehåller många gånger även sammanfattningar (abstracts), till skillnad från söktjänster som Google som ofta ger mer kortfattad information. Referensdatabaser kan jämföras med bibliotekskataloger, och används på liknande sätt.

Exempel
Artikelsök, NCOM, SveMed+, EconLit med flera.

Statistik- och faktadatabaser

Statistikdatabaser innehåller numerisk data som kan selekteras fram utifrån olika variabler.

Faktadatabaser innehåller kortfattad information om exempelvis företag eller länder. Företagsinformation kan bestå av nyckeltal, årsredovisningar och branschinformation.

Exempel
Statistikdatabaser: SCB, UNData och Comtrade.
Faktadatabaser: Affärsdata, Amadeus, UC webSelect och Landguiden.

Citeringsdatabaser

Citeringsdatabaser ger information om i vilka artiklar en författare eller en viss artikel har citerats. En sökning i en citeringsdatabas ger referenser till de dokument som har citerat den ursprungliga referensen, det vill säga man söker sig framåt i tiden från dokumentets publiceringstidpunkt. Känner man till en viktig artikel eller författare kan man se vilka som har citerat denna och på det sättet hitta nya intressanta artiklar.

Exempel
Web of Science, Scopus och Google Scholar (söktjänst).

Internetsökning

Mycket av den fritt tillgängliga informationen på Internet är sökbar genom olika söktjänster. Men allt indexeras inte av sökmotorerna, och hittas därför inte i en vanlig sökning. För att komma åt innehållet i en databas kan det krävas att du först går till den webbplats där databasen finns och gör sökningen där. Exempelvis måste vissa äldre handlingar från riksdagen sökas på det sättet.

Det är också skillnad på olika söktjänsters avgränsningar och sökmetoder, bland annat genom inriktning på nyheter, bilder eller vetenskapligt material.

Exempel
Söktjänsterna Google Scholar och Scirus avgränsar sökningen till akademiska publikationer.