Forskningsetisk kommitté

Hälsohögskolans forskningsetiska kommitté upprättades hösten 2011 i samarbete med följande verksamheter inom Jönköpings län

1. Futurum, landstingets forskningsenhet
2. FoUrum, kommunregionens forsknings- och utvecklingsenhet, samt
3. Brukarorganisationerna genom HSO (Handikappföreningarnas Samarbetsorgan) och NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa). 

Den forskningsetiska kommitténs uppgifter är:

1. Att avge rådgivande forskningsetiska yttranden över studier som ej omfattas av Etikprövningslagen.
2. Att bistå forskare med rådgivning inför ansökan till regional Etikprövningsnämnd.
3. Att i övrigt bidra till att sprida kunskaper i forskningsetik.

 
Kommittén tar emot ansökningar från Hälsohögskolan och från de medverkande forskningsenheterna.

Lag om etikprövning

Etikprövningslagen (2003:460) EPL, trädde i kraft 1 januari 2004. Den omfattar grundläggande bestämmelser om  etikprövning av forskning som avser människor, samt omfattas i Förordning (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Förändringar i lagen trädde i kraft den 1 april 2008. Sådan forskning som omfattas av Etikprövningslagen ska prövas i en central etikprövningsnämnd eller i en av sex regionala etikprövningsnämnder. För Jönköpings del finns den regionala nämnden i Linköping.

Lagen ska, enligt 3 §, tillämpas på forskning som innefattar behandling av:

1. känsliga personuppgifter enligt 13 § Personuppgiftslagen (1998:204), eller
2. personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden enligt 21 § Personuppgiftslagen

Härutöver ska lagen, enligt 4 §, tillämpas på forskning som:

1. innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson,
2. utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt, eller som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt,
3. avser studier på biologiskt material som har tagits från en levande människa och kan härledas till denna människa,
4. innebär ett fysiskt ingrepp på en avliden människa, eller
5. avser studier på biologiskt material som har tagits för medicinskt ändamål från en avliden människa och kan härledas till denna människa.

Mer information om lagen och förordningen hittar du på Vetenskapsrådets hemsida.

Etikprövning av forskning med känsliga personuppgifter krävs alltså oavsett om informerat samtycke föreligger eller ej. Som visats ovan handlar 4 § punkt 2 om påverkan på forskningspersonen. Påverkan kan finnas även då detta inte är avsikten med studien, till exempel i själva datainsamlingen. Etikprövning måste ske dels då studien syftar till påverkan, dels då påverkan rymmer uppenbar risk för skada även då syfte om påverkan saknas. Det ligger alltid på forskningshuvudmannens ansvar att bedöma om sådan risk finns och om det således krävs prövning i etikprövningsnämnd.

Rådgivande etisk granskning

Även när dessa förutsättningar inte föreligger, och etikprövning inte krävs enligt lag, gäller givetvis att god forskningsetik ska tillämpas. Det finns en mängd forskningsetiska problem som inte faller inom etikprövningslagen. Bland annat kan uppgifter vara känsliga i annan mening än vad som anges i  13 § PUL eller  i  21 § PUL. Det kan till exempel gälla andra personuppgifter, såsom olika emotioner, privatliv, social status eller ekonomi. Frågor om yrkesmässig kompetens i olika kvalitetsstudier kan vara känsliga för de inblandade. Uppgifter om avlidna (ej personer i lagens mening) kan också vara känsliga för de efterlevande (dödsorsak med mera). Frågor kan vara känsliga för organisationer, till exempel företagshemligheter, esoteriska samfunds hemligheter och politiska partiers kampanjplaner. Forskning om det som människor upplever som "heligt" kan upplevas som känsligt.

Forskning kan ibland förstärka stereotypa bilder av olika grupper utan att detta omfattas av EPL — antingen för att forskningen inte innehåller personuppgifter, eller för att grupperna konstitueras runt annat än sådant som rör hälsa, sexualitet, politik eller etnicitet.

Forskare kan  ibland genomföra sin forskning i andra länder, där svensk lag inte är tillämplig och där det saknas egen motsvarande lag..

De forskningsetiska principerna kräver av forskaren att denne själv identifierar möjliga etiska risker och problem och begär en forskningsetisk granskning. En överblick av olika dokument om forsknings- och yrkesetik finns på CODEX. Många vetenskapliga tidskrifter — framför allt inom medicinsk och vårdforskning, men även på andra områden — kräver att en forskningsetisk granskning har gjorts för att publicering ska ske.

Den regionala etikprövningsnämnden kan även avge rådgivande yttranden i de fall forskningen inte faller inom Etikprövningslagen. Sådan granskning genomförs i princip på samma sätt, och kostar lika mycket, som etikprövning enligt lag — det vill säga 5.000 kronor för enskild studie och 16.000 kronor för en multicenterstudie. Men när det gäller rådgivande yttranden är det också möjligt att en lokal forskningsetisk kommitté kan vara granskande organ. Flera universitet och högskolor har därför inrättat lokala forskningsetiska kommittéer för detta ändamål. Rågången mellan lokal forskningsetisk kommitté och etikprövningsnämnden, EPN måste hållas klar — så snart en ansökan tangerar de kriterier som finns i Etikprövningslagen  ska ansökan hänvisas till EPN.

Studentarbeten

Generellt gäller att studentarbeten i grundutbildning och på avancerad nivå inte är forskning och i normala fall inte heller kan prövas i regional nämnd. Givetvis ska god forskningsetik tillämpas även i dessa arbeten. Det är viktigt att handledaren bevakar att så sker. (För forskning som bedrivs av forskarstuderande gäller dock samma som för andra forskare.) EPN befattar sig därför i princip inte med studentarbeten utom då dessa genomförs inom ramen för forskningsprojekt under forskares ledning.

Ibland kan dock även examensarbeten ha sådan kvalitet att de kan utformas för att publiceras som en vetenskaplig artikel. Om ambitionen är att studien ska leda till publicering i vetenskaplig tidskrift kan denna dock kräva att studien ska ha föregåtts av forskningsetisk granskning, även där lagen inte kräver detta. I sådana fall krävs ett rådgivande yttrande. I normalfallet ska examensarbeten på grund- och avancerad nivå inte behöva underkastas sådan etikgranskning. Bedömning måste här göras av ansvarig handledare. Det är viktigt att dessa projekt normalt utformas så att etikprövning inte måste göras enligt lag.  Dessutom kan handledaren (tillsammans med studenten) begära granskning i Forskningsetiska kommittén om det finns andra uttalade etiska problem som man önskar belysta.

Ärenden till Hälsohögskolans forskningsetiska kommitté

Ansökningar om forskningsetisk granskning vid den lokala kommittén görs på samma blankett som till regionala etikprövningsnämnden, vilken kan hämtas här. Till denna bifogas forskningsplan, eventuell instrumentation (intervjuguide, enkät, beskrivning av experiment etcetera.), brev till undersökningspersoner och dylikt. För studentarbeten ska handledaren ha gått igenom och undertecknat ansökan som ansvarig forskare. För forskning ska företrädare för huvudmannen dessutom underteckna ansökan. När  det gäller Hälsohögskolan är vd företrädare för huvudmannen, men för studentuppsatser som ej är forskning kan avdelningschef företräda huvudmannen — enligt vd:s beslut. När det gäller ansökningar från landstinget sändes ansökan till Futurum, där av landstingsdirektören utsedd företrädare undertecknar denna.

Underskriven komplett ansökan skickas i pappersformat i ett (1) exemplar till Forskningsetiska Kommitténs sekreterare:  

Hälsohögskolans Forskningsetiska Kommitté
Att. Lena Neij-Petersson Hälsohögskolan
Box 1026
551 11 JÖNKÖPING

Ansökningarna diarieförs, och är därmed offentliga handlingar.

Dessutom ska komplett ansökan även skickas i elektronisk form -  som bifogad fil med e-post - till kommitténs ordförande arne.gerdner@hhj.hj.se. Ansökan ska vara kommittén tillhanda 10 dagar före det sammanträde där ärendet behandlas. Kommitténs yttranden bör kunna presenteras för sökanden inom 14 dagar från det att ärendet behandlats, om inga kompletterande uppgifter behövs.