Skolnära forskning

Forskningsmiljön Skolnära forskning bedriver grund- och tillämpad utbildningsvetenskaplig forskning.

Forskningen

Skolnära forskning har det övergripande syftet att ge svar på frågan om hur vi med hjälp av de insatser som görs av fritidspedagoger, lärare och rektorer blir lärda och lyckliga människor. En central fråga rör forskning om lärandets mysterium.

Forskningsmiljön är organiserad i forskningsplattformar, som leds av ämnesexperter.

Därutöver ryms inom forskningsmiljön också avgränsade forskningsområden som på olika sätt stöder kunskapsutveckling som ligger inom områdena didaktik, lärande och pedagogiskt arbete.

Forskningsområden

Exempel på forskningsområden inom Skolnära forskning:

• Digitaliserat lärande
• Lärande för handlingskompetens och distansmoral
• Leda lärande mot uppsatta mål
• Lärande i förhållande till bedömning och betyg
• Lärares professionella lärande (handledning)
• Lärande i utsatta grupper
• Didaktik och ämnesdidaktik
• Handledning - grupphandledning för professionell kompetensutveckling

Kunskapsdelning

Samproducerad kunskap och Kunskapsdelning är grundbegreppen inom forskningsmiljön Skolnära forskning. Sådan bygger på ett utbyte av kunskap som är teoretiskt utvecklad och praktiskt erfaren men alltid vetenskapligt grundad.Samarbetet mellan den lokala skolans praktik och högskolans forskning lägger grunden till samproduktion av kunskap.

Nya utmaningar

Skolnära forskning och forskning speciellt inom nämnda områden har på kort tid kommit att anta helt nya utmaningar jämfört med tidigare. Det som för bara några år sedan kunde vila på en flera hundra på gammal tradition gäller inte lika självklart längre. Kunskap och kompetens är numera digitaliserad och googliserad, tillgänglig för alla, var som helst och i realtid, gränslös och extremt kommunikativ.

Digitaliseringen har förändrat inte bara vårt sätt att organisera tillvaron, vårt sätt att lära och handla, utan också vad som är nödvändigt att lära sig, vad vi behöver veta då all världens information finns nedlagd i digitala artefakter. En viktigt utgångspunkt för forskningen inom Skolnära forskning är att det som hittills varit allmänt för-givet-taget inom forskningen inte längre har någon avgörande aktualitet. Vi måste formulera nya frågor.

Det digitala kunskaps- och kommunikationssamhället frågar efter ett alternativt sätt att förstå lärande, skolan och lärarutbildningen. Det som kännetecknar detta lärandet är att det bygger på de premisser som postmoderna tider ställer på lärandekvalitet som är innovativt, entreprenöriellt, hållbart och intuitivt - som utgår ifrån googlisering och globalisering i kombination med handlett lärande i grupp.

Det vetenskapliga grundantagandet i Skolnära forskning är att allt lärande,skola och lärarutbildning ska utgå ifrån antagandet att den lärande redan haranaloga eller digitala erfarenheter som är avgörande när något nytt ska erövras. Det innebär ett teoretiskt och metodiskt, att lärande är uppfattas som erfarenhetsrelateratoch att lärande är erfarande av skillnad som blir skillnad - för att upptäcka någotmåste vi se skillnaden; vi kan inte se en man om vi aldrig sett en kvinna.

Samarbete och samverkan

Forskningsmiljön organiserar inom sig projektet Akademin för skolnära forskning och utveckling, som utgörs av ett organiserat nätverk - en infrastruktur för kunskapsdelning -  mellan kommuner i Jönköpings län och ett stort antal företagare i regionen. Nätverket finansieras via det s.k. Promilleprogrammet. Hit hör också Kunskapsepidemin och Modellskolan. Nationellt samarbetar Akademin med högskolorna i Borås, Halmstad, Skövde och Väst. Internationellt sker samarbete inom profilen med Johns Hopkins University, Baltimore, USA, University of Helsinki, Finland och Universitetet i Tromsø, Norge.

Strategi

Forskningsprofilen Skolnära forskning verkar för att utveckla en lokal skola på vetenskaplig grund. Detta arbete sker inom ramen för projektet Akademin för skolnära forskning. Målet är att lärare ska utveckla ochintressera sig för lärande på vetenskaplig grund. Visionen är att utveckla de mest kompetenta lärarna och tillsammans med näringslivet, kommunerna och forskare inom Skolnära forskning ska medverka till att göra regionen till ennationellt aktiv aktör då det gäller diskussion om och formulerandet av de sk friska skol- och utbildningsfrågorna. Sådana formuleras i transprofessionella seminarier som genomförs i kommunerna.

Skolnära forskning vill i första hand använda och utveckla den vetenskapliga kompetens och erfarenhet som finns hos redan disputerade forskare men ockå rekrytera nya doktorander. Därutöver aktivit medverka till att lärare i 1-19-skolan går vidare i sin kompetensutveckling mot egen forskning via masterutbildningar och forskarutbildning och egen forskning i den lokala skolan i kommunen.
Skolnära forskning bygger en vetenskaplig plattform i entydlig interaktion mellan högskolan, kommunerna och näringslivet. Målet är attvia gemensamma krafter söka medel nationellt och inom EU för att säkerställa enekonomisk bas för verksamheten.

Samarbete med några få men internationellt viktiga forskningsmiljöer är under uppbyggnad. Målet är - utöver ett betydande universitet i USA (Johns Hopkins University) - ett lika framstående universitet i Kina (Beijing Normal University), en vital miljö i England (Oxford University) och med Helsingfors universitet, Finland.