Ann Simmeborn Fleischer forskar om studenter med diagnosen Asperger syndrom (AS). Syftet med forskningen är att bilda ny kunskap om hur studenter med AS inom högre utbildning uppfattar sin studievardag.
Första studien och som publicerats i en artikel: fokuserar på tre studenter med AS och deras berättelse om det nuvarande, det förflutna och om framtiden och skapar en grund för att förstå hur studenter med AS uppfattar sin studievardag. Detta görs i termer av hur de samspelar med den omgivande miljön, i relief mot de rättigheter de har i form av såväl institutionella som socialt formade stöd. Studien undersöker på vilket sätt dessa stöd blir till möjligheter och begränsningar i den sociala interaktionen i studievardagen. En andra del av denna studie har resulterat i en artikel med fokus på de tre studenternas anhöriga samt de samordnare på de universitet/högskolor som studenterna studerat vid.
Tredje artikeln kommer att utgå från en enkätsstudie riktat till studenter med AS, studenter med rörelsehinder (RH) och studenter med någon form av hörselnedsättning (HN) som studerar på högskola/universitet och som fått stöd i sina studier. Enkäten kommer riktas till tre grupper av studenter med funktionsnedsättningar för att kunna göra en jämförelse mellan hur de upplever stöd, vilket stöd det fått och hur de upplever sin studievardag. Vilka likheter och olikheter finns det inom grupperna och vilka likheter och olikheter finns det mellan de enskilda studenterna?
Frågorna i enkäten berör områden om vilka stöd som studenten blivit erbjuden, hur mycket man studerar, hur man klara sina studier kontra sin vardag samt om man har fått stöd utanför högskolan/universitetet. Det handlar om hur studenter med AS upplever det stöd de blivit erbjudna. Den fjärde artikeln kommer också att utgå från enkätstudien men då med fokus på användbarheten i WHO:s hälsoklassifikationssystem ICF där studiesituationen hos studenter med AS kartläggs.
Studenter med AS har, i vissa situationer en "osynlig" funktionsnedsättning och i andra situationer en mycket framträdande funktionsnedsättning, som gör det svårt för dessa personer i deras studievardag. Personer med med AS har funnits i alla tider i vårt samhälle, men har i det postmoderna tidevarvet blivit en grupp som synliggjorts. Det är fler både barn och vuxna som blivit diagnostiserade under början av 2000-talet än tidigare.
Ann är utbildad mentalskötare och har arbetat inom psykiatrin samt den kommunala omsorgsverksamheten i cirka 20 år. Ann har en filosofie magisterexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, högskoleexamen i handikappvetenskap samt läst socialpsykologi och sociologi. Idag arbetar Ann som universitetsadjunkt och sedan 2003 är Ann doktorand i Handikappvetenskap under handledning av Professor Mats Granlund, Jönköpings högskola och Professor Berth Danemark, Örebro universitet.