Högskolan för lärande och kommunikation

Definitioner

Definitioner av termer inom plattformen för Medie- litteratur och språkdidaktik samt plattformens koppling till de nya kurs- och ämnesplanerna.

Definitioner

Plattformens definitioner av följande begrepp:

Literacy

I mötet mellan språkdidaktik och mediedidaktik aktualiseras begreppet Literacy, som ursprungligen avsåg förmågan att läsa och skriva. I plattformens arbete befruktas Literacy-begreppet med uttryck som Media Literacy, Digital Literacy och Information Literacy. Dessa begrepp berör våra sätt att använda inte bara språk, utan språk via medier, våra sätt att skapa mening i information vi tar emot och i information vi skickar ut. Sida vid sida klargör de vikten av att vidga forskningen om språkinlärning till medieområdet, för det är i detta sammanhang vi kan studera hur språket förverkligas under de särskilda villkor och genre-koder som de omgivande medierna ställer upp.

Medier

I plattformens perspektiv på begreppet "användning" av medier, ingår uppfattningar om medier, exempelvis värderingar som den enskilde användaren förknippar med ett specifikt medium, eller hur man tror att andra använder medier. Användningen inbegriper även hur den enskilde "språkar", d v s hur kommunikationen sker, genom vilka kanaler, via vilka genrer och former av språk och hur språkliga meddelanden tolkas och uppfattas.

Språk

Språk i allmänhet ses i detta sammanhang som ett verktyg för mänsklig kommunikation. Detta verktyg är sammansatt av olika system och koder i tal, gester, rörlig och fast bild och skrift, vilka aktualiseras på olika sätt och i olika hög grad beroende på den kanal som avsändaren väljer för att överföra sitt meddelande till mottagaren, exempelvis öga mot öga i ett klassrum, genom en tidningsartikel eller genom medier på Internet. Kanalen, genren eller mediet genom vilket språket överförs, kan i detta sammanhang få den vidgade betydelsen av miljö.

Litteratur

Med litteratur åsyftas främst skönlitteratur, som ett verktyg för att "se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum" (Skolverket, ÄPL Sv Gy11). Enligt ämnesplanen för gymnasiet är skönlitteraturen även ett verktyg som inbegriper "film och andra medier" och som eleverna ska lära sig att använda  "som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv" (Skolverket, ÄPL Sv Gy11). Litteratur kan alltså förmedlas genom vitt skilda medier. Det påverkar läsandets villkor, där läsandet är ett viktigt led i språkutvecklingen.  

Ämnesdidaktik

I plattformen har vi enats om en gemensam syn på vad ämnesdidaktik är. Vi utgår från den traditionella modellen där eleven/studenten - ämnet - läraren utgör en triangel där varje vinkel är beroende av de två andra. Denna modell utvecklas ytterligare genom begreppen "undervisa"- "studera" - "lära" av Harjanne & Tella (2007):

Didactics is a domain of science, which studies teaching; (2) a science and a study whose target is teaching, studying and learning, and (3) a doctrine which looks for teaching, studying and learning practices in order to achieve the set learning aims and goals by means of teaching and studying. For these purposes, didactics investigates and develops, among other things, the aims, content matter and working practices of the teaching-studying-learning process. In addition, didactics analyses the different stages of this process, in light of different language learning and acquisition theories, and studying and learning strategies. The key idea of didactics is therefore that teaching, studying and learning form an integral entity, in which each of the three components supports each other.

Plattformens koppling till kursplanerna

Plattformens fokus grundar sig i de nya kurs- och ämnesplanerna, framför allt för svenska och engelska, som till skillnad från de föregående understryker betydelsen av att kunna uttrycka sig i olika genrer. Viktiga punkter i de nya kurs- och ämnesplanerna är:

  • en nära koppling till det omgivande samhället
  • att lära språk i olika situationer och genom skilda genrer
  • att få möjlighet att reflektera över olika typer av språk som medierna genererar
  • att lära genom större delaktighet och interaktivitet
  • att undervisningen främjar ett kritiskt och demokratiskt tänkande
  • förmågan att självständigt söka och finna information

Medierna, både analoga och digitala, är avgörande för denna typ av didaktisk kontext som kursplanerna förordar. Ett problem är dock att det finns ett glapp i undervisningen; mellan de lärare som medvetet utnyttjar det omgivande samhällets medier i språkundervisningen och de som ännu inte har metoder för att göra det. Plattformen vill överbrygga glappet.

Dela |